Storbak för 11 kronor

60 släta bullar

120 apelsinkubbar i halvor

20 muffins

kan ni få av ingredienser, som inte behöver kosta över 11 kronor.

Ja, det är i alla fall cirkapriset vid årsskiftet 70-71. Nu blir det kanske lite mer.

Släta bullar är något vi är dåliga på att äta nuförtiden. Detta meningslösa mellanting av bulle och fralla har fått falla i välförtjänt glömska. Jag minns dem mest från fikat i skolan. På högstadiet kunde man, om man hade sena lektioner, köpa fikabiljetter. Små gröna kuponger som man sedan bytte mot en slät bulle och ett glas äppeljuice i uppehållsrummet. Papper i samma färg som kupongen fanns att köpa i pappershandeln och kopiator fanns att låna gratis på biblan. Förfalskning av kupongerna var ingen jättelukrativ branch men jag och en kompis gjorde det i alla fall, mest för spänningens skull tror jag. Bortsett från denna lilla nostalgitrip känner jag inte mycket för släta bullar och lämnar dem därför i minnets arkivskåp.

Muffins (i små formar) känns inte heller särskilt lockande. Stora, saftiga muffins i allsköns smaksättningar finns att köpa på diverse konditorier och caféer i stan. Själv har jag aldrig lyckats åstadkomma annat än halvtorra bleka kopior. Även detta recept lämnar mig således kall.

Apelsinkubbar däremot låter trevligt. En slags torr kaka, som på bilden i boken i alla fall, påminner lite om en skorpa.

200g margarin, 1 dl strösocker, 1 ägg, rivet skal av 2 apelsiner, 2 tsk vaniljsocker, 7 dl vetemjöl, 4 tsk bakpulver, 1 dl tjock grädde.

Ingredienserna blandas, för att sedan bakas ut till långa längder som snittas till små kubbar. Kubbarna bakas i ugnen och delas sedan i halvor som torkas på låg värme i 15 minuter med ugnsluckan öppen.

Mina kubbar ser inte ut som de ska när de kommer ut ur ugnen. De är mörkbruna, små och ihopsjunkna. Dela dem i två halvor är inte ens att tänka på. Nästa plåt gör jag lite högre och smalare kubbar, de ser ut som gula drömmar (kakorna drömmar alltså) när de kommer ut. Jag försöker att dela dem på hälften men resultatet blir bara småsmulor. Kanske kan man anväda dem som krunch på frukostfilen. Grinigt torkar jag emellertid hela rasket i ugnen enligt instruktioner. Slutresultatet är torra drömmar med skarp smak av bakpulver som får munnen att torka ut och halsbrännan att frodas.

Jag är ingen bra husmoder! Till och med min högt älskade make, som annars äter allt som är sött, tittade medlidsamt på mina kreationer och konstaterade att bakning nog inte riktigt är min grej. Nu ska jag laga en trerätters till kvällen som plåster på min skadade köksprestige.